torsdag 15 september 2011

Ogenomtänkt att avskaffa beredskapspolisen


Sverige är dåligt rustat för terrorattacker och stora olyckor. Trots detta väljer Rikspolisstyrelsen att avskaffa beredskapspolisen och regeringen följer samma linje. Man menar att 20 000 poliser ska räcka vid en katastrof av större mått.

Nedläggningen av Beredskapspolisen kan vara ett beslut som äventyrar invånarnas säkerhet. Rikspolisstyrelsen påstår att polisen är välutrustad och har bra beredskap, samtidigt som deras egen utredning visar att Sverige är dåligt rustat för terrorattacker utanför Stockholm. Enligt Säkerhetspolisen ligger, sedan oktober 2010, hotnivån kvar på en 3:a på en 5-gradig skala. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, redovisar i sin senaste rapport att knappt hälften av Sveriges kommuner uppnår uppsatta mål för krishantering och krisberedskap. Rikspolisstyrelsen, som nu vill avskaffa beredskapspolisen, blundar för verkligheten och sätter polisyrkets status före invånarnas säkerhet.
Beredskapspolisen är en förstärkningsresurs som är specialutbildad för befolkningsskydd, krisberedskap och räddningstjänst. De ska kunna kallas till tjänstgöring vid fred och krigstid mot sabotage, bevakning, spaning efter försvunna personer, olyckor och naturkatastrofer. Beredskapspolisen är relativt snabba att kallas in och kan frigöra yrkespoliser. Det finns ett antal beredskapspoliser med lokalkännedom i varje län.
Justitieutskottet skriver i ett PM den 6 maj 2011 att Beredskapspolisen har goda förutsättningar för att kunna förstärka polismyndigheterna vid höjd beredskap eller vid allvarliga fredstida kriser. Detta har också bevisats utomlands, exempelvis vid terrorattackerna i London 2005, då Englands motsvarighet till vår beredskapspolis, deras ”special constables”, hade en betydande roll i krishanteringen.
Skälen till nedrustningen är enligt Rikspolisstyrelsen att antalet poliser nu är över 20 000 och att beredskapspolisen bara har använts två gånger – vid Gulfkriget och stormen Gudrun. Men det egentliga är skälet att man vill skydda polisyrkets status och varumärket, varför också Polisförbundet gjort avskaffandet av Beredskapspolisen till en hjärtefråga. Dessutom anser man att den är för dyr och att behovet inte längre finns. Faktum är att Beredskapspolisen inte alls finansieras av Polisen, utan av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kostnaden är cirka 15 miljoner per år och dessa kostnader måste anses små i relation till vad Beredskapspolisen kan bidra med om katastrofen är ett faktum.
Myndigheternas resurser är begränsade och även om det i aktuell stund finns beredskap hos myndigheter, företag och allmänheten är kanske inte den alltid rätt utformad sett till vad som kan inträffa. Därför är det svårt att motivera full beredskap inför alla de saker som potentiellt kan inträffa i ett område. Att använda enbart yrkespoliser för sådan uppgift är ett dyrare alternativ som samtidigt gör att polisen inte kommer att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter. Beredskapspoliser är välutbildade och är ett billigare och säkrare alternativ för såväl polismyndigheter som samhället.
Regeringen och Rikspolisstyrelsen bör följa riksdagens beslut om Beredskapspolisen samt rusta dem för oförutsedda händelser. Att avskaffa beredskapspolisen kan direkt äventyra Sveriges invånares säkerhet, något som i sin tur är ett demokratiskt lands skyldighet att garantera.

Ebrahim Nikkhah-Dehkordi
Vice ordförande
SEKO Polisen Stockholms län och
statsvetare med inriktning på krishantering

Ann-Kristine Johansson
Riksdagsledamot Socialdemokraterna

Stefan Ring
Generalsekreterare Allmänna Försvarsföreningen

Peter Nyström
f.d kommissarie och tidigare handläggare
på Rikspolisstyrelsen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar